Jag lyckades hålla mig i fyra dagar efter mötet med honom i tisdags.
Men idag brast det.
På något sätt så övertygade jag mig själv om att detta va det bästa jag kunde göra för tillfället.
Så jag skickade på messenger;
Jag älskar dig, jag saknar dig, jag längtar efter dig och jag går sönder utan dig.
Jag ser att han läser det, men han svarar inte. Jag får panik och skickar två till meddelanden;
Förlåt, kunde inte låta bli att skriva. Hoppas allt är bra med dig.
Tänker att du säkert inte vet vad du ska skriva tillbaka, de är okej. Jag förstår.
Det tar honom närmare 20 min att läsa och inget svar.
Vilket nu skapar ångest och de jag egentligen vill skriva är att han ska svara mig. Att de är jag väl åtminstone värd efter sex år, ett svar?!
Men jag kämpar med att inte göra det, det är inte den personen han vill vara med och de är inte den personen jag vill bli..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar